Allt liv är beroende av vatten

Hur länge kan vi vattna våra trädgårdar med dricksvatten?

Sommaren 2011 så var jag på ett studiebesök på Svabeholms Kungsgård utanför Kivik. Föreningen Trädgården som livsrum hade gjort olika installationer med temat Skörda regnvatten. De visade på hur man kan skörda, sprida och lagra regnvatten och att designa trädgårdar med ett hållbart tänk. De ställde frågan: Hur länge kan vi vattna våra trädgårdar med dricksvatten? Detta besök öppnade dörren för mig till ett mycket intressant område som sedan resulterade i att mitt examensarbete kom att handla om detta: Utformning av synlig regnvattenhantering i privata trädgårdar och bostadsgårdar.

Världen står inför ett klimat i förändring. Redan idag märker vi av dessa förändringar och då främst i form av temperatur- och nederbördsförändringar. Det är ett högaktuellt ämne. Ibland har vi vatten i överflöd och ibland råder det brist. I de flesta trädgårdar leder vi det regnvatten som faller på våra hustak i stuprännor ner i en stenkista. De flesta tänker nog inte ens på det. Regnvattnet bli osynligt. När sedan torkan och värmen slår till så kopplar vi slangen till vattenutkastet och det kommunala nätet och vattnar med dricksvatten. Jag är en nörd och kan prata om detta i timmar om hur andelen hårdgjorda ytor ökar och vad det leder till, underdimensionerade kommunala ledningsnät, breddning av avloppsvatten i sjöar och vattendrag. Men det skall jag inte göra idag.

Traditionell hantering av regnvatten i en privat trädgård. Snabbt och osynligt transporteras vattnet ner i en stenkista. Vips är det ”borta”. 

Dagvatten som en positiv resurs

Jag tänkte prata om vad man kan göra i den privata trädgården för att se regnet som en positiv resurs och inte som något negativt. Denna sommar har vi ju fått vår beskärda del regn, tycker säkert en del. Men ändå kan vi se en hel del växter med torkskador. Så hur kan man Skörda regnvatten och använda det när och där det behövs? Likadant här skulle jag kunna fortsätta i timmar. Skall försöka behärska mig.

Så om man vill gå mot en hållbar hantering av regnvattnet i den privata trädgården och se det som en resurs, var börjar man? Det viktigaste är att minska andelen hårdgjord yta och öka mängden växtlighet.

Man måste undersöka trädgårdens förutsättningar: identifiera de hårdgjorda ytorna, undersök trädgårdens topografi, ta reda på jordens beskaffenhet och den befintliga vegetationen. När man har detta som grund så kan man börja planera för hur man skall hantera regnvattnet på ett vackert och roligt sätt. Även här kan jag gå på i ullstrumporna men här kommer några få och enkla tips på sätt att hantera regnvatten i trädgården som inte bara är bra på ett förnuftigt sätt utan som även tillför andra mer känslomässiga värden.

Gröna tak

Hur vackert är väl inte detta? Och hur bra är det inte. Gröna tak reducerar och fördröjer regnvatten med upp till 60-80 procent på den dagvattenmängd som faller under ett år. De förbättrar både mikro- och makroklimatet: luftfuktigheten kontrolleras och växterna renar luften från damm och andra skadliga partiklar.

Boktips! Här kan få många fina idéer på gröna tak för den privata trädgården. DIY-instruktioner. 

Regntunnor

Ett bra och enkelt sätt att Skörda regnvatten och förvara det tills man behöver det. Här tänker nog de flesta på fula lysande gröna regntunnor. Men det finns så många vackra lösningar.

Denna vackra vattenförvaring såg jag på Great Dixter i England. Vill ha!

Regnkedjor

Hur mycket vackrare är inte detta jämfört med det traditionella stupröret. Sedan får man ju även njuta av det porlande ljudet. Regnkedjans utformning kan variera i det oändliga men det finns två olika typer: länk- och koppdesign. Länkdesignen ligger närmare den ursprungliga utformningen. Men den har en tendens att stänka mer. I japan har man under flera hundra år använt sig av regnkedjor för att samla och leda vattnet från taken till behållare som lagrar vatten.

Bilden visar en regnkedja eller som det heter på Japanska ‘kusari doi’. 

Bara fantasin sätter gränser.

Form & Struktur/Anna-Lena Biel Jönsson

Foto: Anna-Lena Biel Jönsson

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *